Trött...tröttare...tröttast....

Befinner mig på lasarettet.... Ja, inte som patient, utan som hårt arbetande... Eller ja, inte just nu. Just nu sitter jag framför datorn och ber en stilla bön om att timmarna ska gå fort så jag snart får gå hem. Hem till kudden och en varm, sovande Klas att krypa ner bakom...
Jag längtar hem!!! Varför ska man jobba på nätterna... det är ju helt galet...
Nåja, någon måste ju göra det med... Men inte jag, jag ska inte jobba natt när jag blir färdig sjuksköterska. Nu när man är fattig student är man ju så illa tvungen att ta det lilla som kastas åt en, för man blir sannerligen inte fet av studiemedlen...

Men en sak är då positiv med denna natt.... Vårt lilla pyre är vaken tillsammans med sin mamma. Det bökas och sprattlas där inne i magen, jag känner det ofta. Då är det lite lättare att hålla sig vaken... :-)
Tack lilla pyret för att du är vaken med mig, det är så mysigt att få känna av dig.
Åh vad jag längtar till du kommer ut till oss!
Det gör din pappa med!

Vi älskar dig!