lördag, januari 27, 2007

Tillbaka på banan

Tror att skrivkrampen berodde på insnorning. Natten efter förra inlägget fick pyjamasen plockas fram, ullfilten läggas ovanpå täcket och så fick maken stå ut med att ha ett extra skinn bakom ryggen. Det är ju förkylningstider och denna gång är det min tur att snorta näsdroppar och avverka Kleenexförpackningar på löpande band. Egentligen ska jag inte klaga för jag är väldigt sällan sjuk nu för tiden. Faktum är att jag förutom i midsomras (och då var jag risig en kväll) inte har haft tillstymmelse till feber på tre och ett halvt år, för att vara exakt inte sedan början av juli 2003. Tidigare var några förkylningar och åtminstonde en tre-fyra sjukdagar från jobbet stående per år, men då var jag både rökare och hade väl inte en helt harmonisk hemsituation heller. Det gör uppenbarligen underverk för hälsan att träffa sitt livs kärlek, för jag mår så ofantligt bra både kroppsligen och själsligen sedan jag träffade Klas. Men så är han ju alldeles, alldeles underbar också!

Jag kan också konstatera att det inte är så lätt att vara sjukling med en niomånaders i hemmet. Det går liksom inte att vila sig igenom dagarna, dricka varmt te och slappa framför DVD:n när den lilla dottern spritter av energi och nyfikenhet över allt som kommer i hennes väg. Det är bara att snyta sig, tvätta händerna och kasta sig in i världsutforskandet utan att känna efter förrän maken kommer hem från jobbet. Vi har iallafall klarat oss igenom två dagar hittills, med god hjälp av lite påpälsade promenader och leksällskap, men igår borde vi faktiskt ha hållit oss inomhus för oj vilket snöoväder det var då! Jag vill inte kalla det snökaos (för det gör man bara i Stockholm och som uppvuxen norrbottning är man ganska van vid att ta sig fram trots att det vita yr omkring) men nog var det förbaskat nära. Vår vagn kan jag dock inte skryta över när det gäller att ta sig fram i decimeterhög nyfallen blötsnö, men å andra sidan skulle jag vilja se den vagn som lätt rullar genom det?! Vi kan iallafall glädja oss åt att vintern äntligen har kommit, att Ebba skrattande ser på när snön yr runt henne och att pulkaåkning ser ut att bli en favorit!

3 kommentarer:

Blogger Unknown skriver...

Jodu, JAG (född Lapplänning) kallar det vi upplevde i fredags som snökaos. Det blir ju alltid det på den här ön med tanke på att snöröjningen inte är den bästa. När jag är insnöad och inte kommer någonstans anser jag att det är kaos :-)

Just nu ser det inte heller så ljust ut här i Barlingbo. Vinden har blåst upp typ ett ton snö på vägen och jag har inte sett en enda snöröjande traktor på hela dagen och kommer det ingen under natten/morgontimmarna så är vi återigen fast. SUCK.

Nåja, tur att Ebba verkar gilla snön! Hon ser onekligen välmående ut på pulkan :-)

Ni är mer än välkomna ut hit för att hjälpa mig med bilderna!! Vi är hemma måndag och tisdag så det är bara att du tittar förbi om du har tid och lust!

27 januari, 2007 22:36  
Blogger Ebbas mamma skriver...

Sett från din synvinkel så håller jag med om att det är kaos... Det är fördelen med att bo i stan, traktorer överallt och fint röjda gator :-)

Vad trevligt! Hör av mig när jag vill komma ut då!

27 januari, 2007 22:52  
Anonymous Anonym skriver...

Men mitt lilla hjärta inte har jag sett det här inlägget om att du är sjuk, det är väl därför telefonen varit så tyst.
Vi har varit i farten hela helgen därför har jag inte ringt jag heller, dansat fred, lörd och sönd. Nu är jag trött i benen kan du tro.
Ringer måndag kväll.
Krya på kramar till dig, riktiga varma bamse-mamma-kramar skickar jag via "etern" /Love U/

29 januari, 2007 00:53  
Skicka en kommentar

<< Hem