Leva som man lär

Jag har aldrig använt cykelhjälm. När det var tal om att lagstifta om bärandet av denna tingest var jag ung, snygg och väldigt mån om att någon hjälm defenitivt inte skulle få förstöra frisyren även om det var på bekostnad av en bula i huvudet (för något värre händer ju givetvis aldrig en själv...). Idag tänker jag annorlunda. Jag vet att onda saker händer även en själv och ens närmaste, jag vet hur skör vår tillvaro är och hur lätt livet kan ändras från sjävständighet till fullkomligt beroende genom bara ett fall eller en smäll mot huvudet. Jag skulle aldrig ta risken att låta Ebba åka utan hjälm på cykeln eftersom jag vet att den skyddar henne kanske precis det som behövs för att klara sig bra om olyckan är framme.

Jag har fortfarande inte köpt någon hjälm till mig själv, men jag ska. Jag har inte kommit mig för än bara. Jag vet att jag inte kan fortsätta cykla utan hjälm om jag i nästa andetag säger till Ebba att hon måste ha den för det är så viktigt. Jag bryr mig inte heller om frisyren längre och dessutom anser jag att jag faktiskt borde skydda mitt eget huvud också. Så, alla ni som bryr er mer om mitt huvud än jag gjort tidigare: Mamman kommer snart ha en ny huvudbonad. Självklart en som matchar cykeln ;-)