Missnöje, magknip och magläge

Dagen började bra med en solskensflicka på sitt bästa humör. Vi var iväg till BHV imorse och även om jag hade väntat mig större siffror, så är det sant att lillan inte kan fortsätta med likadan galen tillväxt som tidigare. Nu väger hon iallafall 6,2 kg och är 64,5 cm lång.
Vi fick också med oss recept på en flaska ögondroppar, för att en gång för alla få bukt med de envist kladdande ögonen. Vi har masserat tårkanaler, droppat koksalt och baddat med ljummet vatten, men det verkar som om bakterierna krävde ett krafttag för att Ebba ska slippa vakna med ögonen stängda...

Så kom vi hem efter den lilla utflykten och då vände humöret till det sämre. Trodde först att det bara var allmänt missnnöje över att mamman inte ägnade sin fulla uppmärksamhet åt frökens håll, men det visade sig snart att det var magen som gjorde sig påmind. Det bubblade och sprakade från den lilla rumpan medans gråten hördes långväga och tårarna rann. Det enda som gjorde det lite mer lindrigt var att få vara i mammas famn medan densamme sjöng om Trollmor och hennes trollungar...

Så fick sjalen komma till användning igen. För första gången begav vi oss nu ut på långpromenad utan barnvagn! Bara jag, sjalen och Ebba sittandes på magen...
Ingen mer gråt och det dröjde inte länge innan hon sov som en stock. Och inte var det annat än mysigt för mig med, trots att det blev gott och väl 2 timmars promenerande och bärande. Inte tungt, inget ont, kunde fortsatt gå ännu längre om inte magen kurrat så febrilt.
Det är högsta betyg av mig till Looma!