På fel plats vid fel tillfälle

Börja med att gå tillbaka en dag i tiden för det är just igår som detta utspelade sig...
Jag åker från Ica Atterdags (Ebba var inte med mig, hon sov gott i vagnen som min kära vän Ninnie knuffade runt stan) där jag har roat mig med att panta 434 burkar och 56 PET-flaskor som grabbarna på Klas jobb friskt klämt i sig (och detta var inte ens häften men jag hann inte fler idag...). Nå, jag åker mot Konditori Norrgatt för att köpa lite semlor och kommer från fel håll så jag kör in på närmaste gata för att vända. Ytterligare en bil kör in på samma gata men på motsatt sida för att göra samma sak, vända. Jag har backat en liten bit men stannar för att se var han tänker ta vägen, tittar bort en stund medans jag dessutom har Klas i luren och när jag mikrosekunden senare tittar tillbaka snett bakåt så hinner jag bara ropa nu blir vi påkörda, innan vi mycket riktigt blir påkörda!

Jag hann bli både chockad, förbannad och rejält argsint under de följande sekunderna och inte mildrades mitt humör av förklaringen från den andra bilisten... "Ja, min bakruta är ju skitig så det är ju inte så lätt att se". Va? VAD SA DU??? Se då för fan till att tvätta rutjäveln innan du kör på någon ville jag skrika åt honom, men lyckades sansa mig eftersom saken säkerligen inte blivit bättre av att jag hade löpt amok. Tur i oturen så visade det sig att det inte blev någon skada på bilen, sånär som på två märken i höger bakfälg, där hans dragkrok smällde i. Det var visserligen en helt nyinköpt vinterfälg men det får passera.

Jag lyckades trots adrenalinrush och viss stressrelaterad förvirring ändå få med mig ett gäng semlor hem och det var inte förrän några timmar senare som nerverna åter hade fallit på plats och lugnet infunnit sig. Men så krockar man ju inte varje dag heller lyckligtvis!