It´s alive!!!

Min dator är återupplivad! Än så länge bara en skugga av sitt forna jag, då hårddisken är utbytt och just nu tom på både personliga filer och program. Kopiering från den gamla är planerad, men än så länge är jag mer än nöjd med att bara få obegränsad tillgång till nätet igen! Yiiipiiiee!!!!!!

Hejdå mommo!

Vårt gästrum är nu obebott igen och det var länge sedan lägenheten kändes så tom. Ebbas mormor anlände efter en gungande båtfärd i torsdags och vi har haft såå trevligt sedan dess! Stadsliv, stugliv och hemmaliv har det varit i stora drag och Ebba har strålat av lycka från morgon till kväll. Det är inte svårt att förstå varför... en outtömlig källa till lek, bus, sång och mys... det är hennes mormor det!

Skulle så gärna fått vara tillsammans mycket längre, men vi får längta till nästa gång istället. Vi saknar dig redan mommo!

Små stulna stunder...

...framför datorn har det varit den senaste veckan... Inte ville jag tro innan att jag var en sådan "sucker" på internet, men nog är det så nog. Håller nästan på att gå åt av att inte kunna läsa era bloggar, kunna se vad som är på tv, läsa nyheterna, kolla mailen och gud vet allt annat man gör på det fantastiska nätet. Inte förrän framåt 21-22 på kvällarna kommer maken hem med sin dator och då ska vi ändå samsas om den! Man kunde ju tycka att den då automatiskt skulle tillfalla den tangentbords-utsvultna frun, men icke ;-). Inte är det heller kul att inte få hem sin man förrän det typ är natt, men en del av orsaken är just för att han febrilt försöker återuppliva min gamla skorv. Sen att man inte kan ta semester utan efterräkningar när man är egen företagare, det är en helt annan historia.

Så, vad har hänt sedan sist då? Jo, vi tog oss ut till Sudersands stugby i helgen, strosade på stranden och mös i stugvärmen med Klas familj, som ett tack för all hjälp vi fick runt vårt bröllop. Ebba tittade storögt på vattnet vid strandkanten, pep och skrek åt bränningarna och somnade sen sött i sjalen... som vanligt :-). Jättetrevligt hade vi iallafall, så trevligt att Ebba sen vägrade sova nästa gång förrän två på natten... Den stilen har fortsatt i flertalet nätter, tills jag fick nog häromdagen och var sovpolis under ett dygn för att få tillbaka dottern i forna rutiner. Vågar inte uttala mig om verkan på dessa åtgärder riktigt än, men lite bättre har det allt blivit.

Jag har också hunnit med att vara lite sjuk under den gångna veckan. Nu är vi iallafall på bättringsvägen både jag och dottern, såpass så vi tagit oss iväg till babysimmet imorse, dock höll vi oss ovan vattnet men ändå. Det snoras och hostas fortfarande litegrann, men efter en veckas fajt mot bacillerna så ska vi iallafall inte smitta ner någon annan och det är ju huvudsaken. Lite trist var det att stå brevid när man varit på torra land i fyra veckor, men Ebba var tapper och glad bara av att få se vattnet stänka runt kompisarna.

Så har vi fått paket också! Jag syftar nu på ett specifikt paket som kom från de norrbottniska skogarna... Det skickades med anledning av min födelsedag, men med kommentaren att "det finns lite till Ebba däri också". Jo tack! Vi kan väl säga som så, att Ebba är nu ekiperad å det finaste för ett bra tag framöver tack vare underbara, snällaste, älskade vän och gudmor Ulrika! Tack, tack, tack vännen!!!

Och nu väntar vi på Ebbas mormor! Hoppas att den förvarnade stormen låter vänta på sig ännu ett par timmar, så min kära mamma kan ta sig över vattnet utan obehag och sjösjuka.

Så avslutar vi detta inlägg med Ebbas första alldeles egna kommentar på bloggen, nämligen:


c fffffff t cffffffffffäwgbbbbeggggggggggggggggvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv


Sådetså!!!


'

Sjukstuga

Det blev inte mycket sömn i nättras heller men nu var det inte klockan som var vår ovän, utan förkylningen. Ebba är sjuk för första gången i livet, täppt, snorig och lite febrig är hon lill-stackaren, så det är klart att sova inte var en lätt bedrift. Vi missade babysimmet som vi längtat efter i två veckor, så vi får hoppas att kompisarna inte är fullfjällade fiskar när vi förhoppningsvis får ansluta nästa vecka igen. Hela dagen idag har istället gått i sömnens tecken för mor och dotter, då jag anar att den kommande natten blir lång den med... Trots snörvlandet så leker och skrattar hon en del, hon är tapper våran lilla gosunge!

Ytterligare sjuklingar finns i det Hultska hemmet, nämligen min dator. Den har strejkat lite då och då, men har nu helt gett upp och befinner sig på operationsbordet hos min man. Lite handikappande känns det att vara "nerkopplad" hela dagarna och bara stjäla till sig en stunds kvällssurfning när maken anländer hem med sin mac. Nåväl, jag får väl läsa en bok istället på mina lediga stunder!

Dag eller natt?

Glöm det där jag sa om att Ebba redan var inne i Sverige-tid igen... Det jag trodde om att hon somnade för natten vid klockan 22, visade sig vara en tupplur på en dryg timme. Mina ögon håller på att trilla igen, men dottern visar inga tecken på att vilja sova än på länge...

Borta bra men hemma bäst!

Då andas vi Visby-luft igen då! Ett och ett halvt dygn tog det från fasters dörr till våran och jag ljuger inte när jag säger att vi var ganska trötta när vi klev in genom dörren. Vi vuxna sov inte så mycket och dessutom så var flygningen mellan Greensboro och New York den värsta någonsin... Litet plan, lång inflygning och vindpustar var ingen bra kombination för undertecknad, som febrilt fick fixera blicken på förbipasserande moln för att övertyga hjärnan om att det var som det skulle. Efter graviditeten har jag nämligen utvecklat åksjuka och denna visade sig från sin fulaste sida på väg ner på marken. Tack och lov behövde inte Ebba någon uppmärksamhet av mig så jag kunde till 100 procent fokusera på profylaxandning och krampaktigt hålla i kräkpåsen... (den behövde dock inte användas).

Ebba var den som klarade resan bäst. Hon blev kompis med varje flygvärdinna på båda flygen, skrattade och var glad precis hela tiden! På flyget från New York fick hon en egen liggdel inpluggad i väggen framför våra stolar, så där sov hon gott under drygt 5 av de 7 timmarna till Arlanda. Jag är helt förundrad och mycket stolt över min lilla resflicka, trodde aldrig i min vildaste fantasi att det skulle gå så bra att flyga och ställa om dygnsklockan, både på dit och hemvägen.

Det märktes att Ebba var glad att komma hem... Hon tittade storögt på alla saker i alla rummen, skrattade och suckade precis som att "Oj, vad skönt att vara hemma!". Vi sov till 11, myste kvar i sängen en stund och så somnade Ebba om igen - till 14.30! Så hon hade lite att ta igen, men nu ikväll somnade hon åter på sin vanliga kvällstid. Jag ska dock vara uppe ett tag till... och njuta av de sista timmarna på min 28:e födelsedag!

Kalasat klart!

Trevligt, gott och glatt på Ebbas första kalas! Mest vuxna, men en liten kompis på 8 månader var med och grattade Ebba på 6-månadersdagen. De lekte, eller ja - skrattade åt varandra och drog i samma leksaker ett tag, men ganska snart så riktades uppmärksamheten mot de spännande bullarna och kaffekopparna på bordet. En bok fick hon i present, men själva inslagningspapperet var roligare än innehållet. Nåja, hon lär sig nog att uppskatta den litterära världen tids nog ändå...
Vi har också hunnit med att vara ute på provkörningstur av nya vagnen, vilken klarade sig igenom med gott resultat. Denna allra första tur kan sammanfattas enligt följande:

+ Galet lätt att köra
+ Svänger runt på en ettöring
+ Suveränt solskydd
+ Ytte-pytte liten ihopfälld
+ Snygg!
+ Jenny kan ta den under armen och bära uppför tre trappor utan att bli andfådd ;-)

- Liten plats för leksaker brevid Ebba
- Mindre plats i varukorgen
- Svårstyrd baklänges (om inte spinnhjulen låses)

Å andra sidan, varför köra baklänges när handtaget går att byta håll på? Den ovanan hänger bara kvar från att Emmaljungan var lite besvärlig att skifta håll på och därför drog man den baklänges när solen lyste rakt in i vagnen. Jag är oerhört nöjd med mitt köp (för ja, det är jag som ligger bakom det, vilket jag inte tvivlar på att ni redan gissat). Ebba verkar instämma i det positiva omdömet av sitt nya fordon, för hon var glad och nöjd under hela åkturen och somnade gott ett tag med :-). Nu ska vi bara ta oss hem till Sverige med två vagnar i bagaget, sen ska det bli test på kullersten och såsmåningom snö också!

Ebba fyller halvår!

Och idag ska det kalasas! Faster Carin vill fira sin lilla tjej eftersom hon inte kan delta på ettårsdagen och därför bakas det nu tårta, bullar och kärleksmums i köket. Halvårsbarnet själv får än så länge inte ta del av godsakerna, utan får istället mumsa på nya favoritmaten sweet potatoes, vilket jag inte tror hon har invändningar emot.
En och annan present blir det säkert också... En har hon alldeles nyss fått hem i paket och den ska testas pronto: Ett nytt åk!!! Liten, smidig och grymt snygg! Visst, jag vet att det råder delade meningar om utseendet på denna vagn, antingen så gillar man den inte alls eller också jättemycket. Inget mellanting liksom. Mamman är iallafall jättenöjd, pappan är lite skeptisk och Ebba har inte haft någon åsikt än. Vi återkommer med provkörningsrapport efter kalaset!

Ebba sitter!

Våran lilla gumma börjar bli stor, hon sitter nu själv! Hon ändrar läge, vrider sig åt olika håll, kurar ihop sig och sträcker på sig igen... utan att trilla omkull! Ja, oftast iallafall. Jag sitter fortfarande precis intill för att ta emot om stabiliteten försvinner. Vi befinner oss iallafall på ett väldigt bra ställe för sitträning - på en mjuk heltäckningsmatta. Det bekommer inte ens damen om hon hamnar på näsan, då golvet är så mjukt och gosigt (och nej, bakteriediskussionen tar vi inte upp här...).
Hon verkar väldigt glad över sin nya talang och skrattar högljutt varje gång hon fått sätta sig tillrätta med leksakerna framför sig. Eller ja... kameran går lika bra den... hon är största linslusen i familjen :-)

Vi och äpplet

Livet "over here"

Hej på er alla!

Som ni ju vet så befinner vi oss i det stora landet i väster. Ebbas första flygresa har gått väldigt bra, inget ont i öronen, mest bus, glada miner och hon sov till och med lite på vägen över Atlanten. Vi kom fram till hotellet när klockan, svensk tid, var 4 på morgonen, men vår lilla tjej var inte trött då. Spänningen och det hon sov på flyget och i bilen in till Manhattan gjorde att hon var piggare än någonsin. Således var de urtrötta föräldrarna tvungna att vara vakna i lite styvt ett dygn i sträck, innan hennes små blå trillade igen framåt 7 på morgonen. Lyckan varade heller inte så länge, då Ebba var vaken och kvittrande glad igen redan 4 och 1/2 timme senare... Detta är dock det enda vi känt av tidsomställningen, sen var vi inne i U.S-time fullt ut.

Vi (=undertecknad) har dreglat över Victorias Secrets små underbara under, vi har botaniserat i Macy´s hysteriskt stora utbud och lite har vi hunnit shoppa, mest till Ebba dock, vilket inte var helt oväntat :-) Vi råkade också köra punka på vagnen efter bara 2 timmar i New York, på en av Macy´s larm-pins som bara låg och drällde mitt på golvet. För att göra en lång historia kort, så lagades vagnen under överinseende av självaste säkerhetschefen, och dessutom fick vi en check på 100 dollar att handla för, som ursäkt för denna klumpighet vi utsattes för. Och vi som var glada bara vi fick hjälp att fixa punkan! Eftersom detta är stämningarnas förlovade land, så höll de säkert andan till de fattade att vi inte var ute efter att dra dem till rätten :-)

Vi har sett New York från Empire States höjder, fotat oss med frihetsgudinnan och vi har gått, gått och gått... Ändå har vi bara sett en bråkdel av stan... Ebba har fått såååå många "kompisar", okända människor som häpet har stannat på gatan för att berätta för oss vilken otroligt söt dotter vi har. Det går inte heller att räkna hur många som kommenterat, frågat om och beundrat oss när Ebba suttit i sin sjal. Det verkar inte som om något liknande finns i denna del av världen, eller så är det bara ett fåtal som har en aning om denna "gren" av bebis-bärande, men nu vet iallafall några fler, för jag har villigt skrutit om bekvämlighets- och mysighetsfaktorn i min Sino :-)

New York har verkligen motsvarat våra förväntningar, vi har haft det TOPPEN och vi sa på vägen ut till flyget igår att vi gärna åker tillbaka igen, snart! Ändå kändes det skönt att få åka från storstan, att få landa i ett mycket lugnare tempo i en mycket mindre stad i en annan delstat och att få ligga och leka med Ebba på faster Carins vardagsrumsgolv...