Idag har det hänt grejjer!!!

Ja, inte på bebisfronten - hon ligger kvar och myser i magen än - men på annat håll, där har det hänt grejjjer!!!

Jag har fått världens bästa nyhet serverad på ett silverfat!
Jag kommer få ha HELA min älskade familj NÄRA mig igen!!!!!!!! Mamma och Roland flyttar söderut!!! Ja, det är helt otroligt och tårarna bara sprutade när jag fick veta. Har inte vågat tro i min vildaste fantasi att det skulle bli verklighet, men det är det nu!
Närmare bestämt till Linköping - endast 2 timmars bilfärd när man tagit sig över till fastlandet!

FATTA HUR NÄRA DET ÄR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Nu kommer vi kunna ses MYCKET oftare!!!

Det går inte ens att beskriva hur glad jag är!

Varsel om avhysning

Bäste bebis.


Härmed varslar jag - i egenskap av hyresvärd - Dig om avhysning.

Avhysningen kommer äga rum snarast, dock senast inom 2 veckor. Till grund för avhysningen föreligger totalt ointresse från Din sida att följa sedan tidigare överenskommen hyresperiod med slutdatum 060331 (enl. bilaga 1, Ultraljudsrapport).

Som en sista åtgärd kommer jag lämna ärendet vidare till en för avhysning verkställande instans, då ingen chans till överenskommelse om förlängd hyrestid kan komma i fråga.
För att underlätta för alla berörda parter ber jag Dig att flytta ut självmant innan tvång tas till.


Med vänlig hälsning
Hyresvärden Mamma AB

En stund i vårt liv

En söndag vid lunchtid...

En halvmolning dag...

En stund vid vattnet...

En nyinköpt kamera...

Så här ser det ut...

Vräkningsförsök 2

Ny dag, ingen bebis - nytt försök till "flytthjälp"!

Denna gång sammanfattas det språngmarch runt Visby...
I rask takt så långt det bara gick (... läs - så långt de gravidsvullna vaderna klarade innan krampen bröt ut...), sen i en behaglig takt och det blev till och med en liten bit jogging när benen hunnit återhämta sig en aning... :-)
Ja, herrejisses! Vad ska folk tro när det kommer en överdimensionerad mage springande med en frustande kvinna i bakgrunden?!
Nåja, jag skiter högaktningsfullt i det! Bara det ger resultat! Jag skämmer snart gärna ut mig för hela stan om det är det som behövs...men hur ska det kunna hjälpa till ?

Känns nästan som om jag står framför klagomuren lite väl ofta nu, men jag lovar - jag är lite glad mellan varven också! Ganska mycket faktiskt... ändå...!

Vecka 40 - Den grafiska delen...

Vräkningsförsök 1

Jag har varit aktiv varje dag och sammanlagt promenerat en massa varv runt Visby, men det verkar ju ha föga effekt på Pyret. Känns nästan som om det bara får henne att mysa vidare därinne... det skvalpar ju säkert gott när jag rör mig :-)

Men nu jäklar!
Igår bestämde jag mig för att det var dax att ta i med hårdhandskarna mot vår utflyttningsklara lilla mag-mysare!
Inledde således stora vårstädningen! Både jag och min kära for hela gårdagen runt som tättingar i lägenheten och putsade och fejjade i varje liten vrå. Jag flyttade på möbler, knuffade byrå, lyfte tunga saker och skurade både högt och lågt, från morgon till kväll... Hade lite ont i ryggen när jag gick och la mig, men det fick det vara värt om det kunde dra med sig lite positiva resultat...

Så... nu sitter jag här - dagen efter... Och allt är precis som det varit alla andra dagar... Det vill säga cool-lugnt! Ingen bebis påväg ut här inte!

Vecka 40!!!!!!

Hade tänkt lägga in en pinfärsk magbild, men batteriet i min kamera var trött i morse... Så den kommer imorgon istället, ni får hålla till godo med endast den "intellektuelle" delen av mig ikväll - alltså texten...

Nu är den magiska vecka 40 här. Och klockan har passerat 00.00, det är nu måndag den 27:e mars, vilket betyder att dagen D är 4 dagar bort...
Tänk vad man väntat på att man ska vara i sista veckan, så overkligt långt borta det känts... och nu är det verklighet! Nu ska man ju inte dra för stora växlar av det heller i och för sig, eftersom det lika gärna kan dröja 2 veckor till vilket vi dock VERKLIGEN INTE VILL! Men det fattar ju alla utan att jag behöver säga det...

Nu har jag snart gjort mitt i form av Moderskepp™. Jag har nu ett tag varit - inte bara Jenny - utan dessutom ett livsuppehållande system åt en annan människa... dvs ett Moderskepp™.
Ett Moderskepp™ tar ingen hänsyn till moderns egen rörelsefrihet eller de annars brukliga funktionerna eller användningsområdena av kroppen. Istället dirigeras hela kroppssystemet om till att vara ett bebisförråd... Hormonerna gör så att acnen frodas och att näsan blöder. Brösten växer - yieppiee!!! - men samtidigt får de nya, tydliga blå blodkärl samt ett par gigantiska bröstvårtor som gör att de nya bomberna inte alls liknar de Playboytuttar man kanske tänker sig... Magen växer, och får en alltmer utputande navel som syns genom tröjan. Under naveln växer dessutom en massa hår som man tack och lov inte längre ser eftersom magen är ivägen.
Att knyta skorna har blivit ett projekt, liksom att ta sig i och ur en bil. När man ligger plant eller böjer sig fram får man halsbränna och all magsyra i näsan. För att raka benen krävs en gedigen planering och en hel massa vilja!!! I och för sig... man ser inte till benen så mycket heller, så varför bemöda sig?!

Ja, kort och koncist... - Fattar ni nu att jag längtar efter att bara få vara Jenny?!?!?

Näe, nu är jag lite ensidig faktiskt...
För det har funnits så mycket positivt med hela den här tiden med magen också!
Att fått vara med om att ha ett litet liv i sin mage och att från i vecka 19 (när första buffen inifrån kom) aldrig känna sig ensam - det går inte att förklara hur det värmer.
Att få små knuffar till svar när man ligger och pratar med magen, eller att få en fot tryckt mot sin hand när man vilar den på magen - det går inte att förklara hur det värmer.
Att få se ett litet Pyre röra sig inne i magen, suga på tummen och se hjärtat slå - ja, det går helt enkelt inte att förklara hur det värmer!!!

Imorgon börjar upploppet....

7 dagar kvar...
Förhoppningsvis...
Eller...???

Hur kommer det kännas?
Vet man när det startar på riktigt?
Hur ont gör det?
Överlever jag?
Överlever Pyret?
Överlever Klas?
Hur länge tar det?
Hur gör man?
Bajsar man på sig?

Käre gode gud - Gör så att Pyret är lagomt liten & hal, så att hon inte trasslar in sig på vägen. Och gör så att Pyret är frisk & snäll & söt & mår bra. Och gör så att det går fort - eller ja... lagom fort så att jag inte "går sönder". Och så att amningen funkar efteråt.
Och - ja fan... och hans moster...
Och så...
Amen.

Men det är klart det kommer att gå bra!
Jättebra!
Sådetså!!!

Jag fick ett SMS av Helena för ett tag sen, som jag läser då och då...
Det står (och jag citerar):

"Du är ju en tuffing du, kommer föda lätt som en plätt! ;-) "

Vi får väl se...
Jag är redo, Klas är redo

BRING IT ON !!!!!!!!!!!!!!

Vårtecken!!!

Glassbaren på hamnen har öppnat!!!
Vi körde förbi där idag bara för att kolla - och JAAAAA!!! Portarna var öppna och ute stod stolar riktade mot solen! Jag och tjejerna har bestämt att vi går dit och njuter av en riktigt god vårglass imorgon!
Det vattnas redan i munnen!
För er som inte varit här, eller rättare sagt där - så är det himmelriket för glassälskare, med över 100 sorters kulglass och en massa olika, goda glasskreationer på menyn :-)
Så... där kan man hitta mig en solig dag!

Vecka 39

11 dagar kvar... snart bara 10...
Jag märker att jag går och lägger mig tidigare på kvällarna nu, bara för att då är det ju ny dag fortare, vilket innebär att vi kommer lite närmare :-)
Till nästa gång vi väntar barn (för det hoppas jag att vi kommer göra igen!), då ska jag från början ställa in siktet på ett datum som ligger minst 2 veckor bortanför det beräknade och hoppas att det hjälper till att inte börja "slutväntan" för tidigt.
Som det är nu så känns det som om jag ALLTID kommer att förbli gravid. Det kommer nog aldrig att vara dax för lillan att komma ut, utan hon kommer nog att bo i min mage föralltid...

Jag har varit ute på tyg-shoppar-runda idag iallafall. Tänkte jag skulle påta ihop lite nya alster medan tid finnes, och ja - i syfte av rent tidsfördriv också. Bilder läggs in vid färdigställande! :-)

Ja nu behöver vi inte hymla länge!

Min kära vän Ulrika var den enda som hade motståndskraft nog från att vilja veta "vem" Pyret var innan h*n kommit ut i verkligheten...

Och förra veckan sumpade jag det!!!
FÖRLÅT!!!!!

Jisses vad många gånger jag bitit mig i tungan och tänkt efter innan jag sagt något som kunde avslöja Pyrets hemlighet, men häromdagen när vi pratade i telefon så gick det åt h-vete...! Jag hörde mig själv säga det och hann direkt börja fundera på om det gick att reparera "skadan", men icket - klavertrampet var för grovt!

Så... Nu vet alla...
Vi ska få en underbar liten tjej!!! Världens finaste lilla flicka!!!

Vecka 38

Har varit hos barnmorskan Eva idag igen.
Är i vecka 38 nu, vecka 39 börjar på lördag... Och nu har vi bara EN enda inbokad tid kvar hos henne, sen SKA det vara klart! Denna tid är inbokad två dagar innan vårt beräknade förlossningsdatum...

Enligt statistiken så föds cirka 4% av barnen före vecka 38 och lika många efter vecka 42. 92% föds alltså mellan vecka 38 och 42. Gissa var vi hoppas på att "höra hemma"?! Pyret räknas iallafall från och med nu som fullgånget. Det "enda" som händer där inne från och med nu är tillväxt, och upp till drygt 30 gram per dag är inte orimligt. Det sägs att Pyret nu väger ungefär 3,2 kg och är ca 48-49 cm.
Vi får väl se vad det stannar på... :-)

Allt är bra, alla värden är som de ska och Pyrets hjärta "pickar" på i god fart. Det enda jag inte är nöjd med är att jag börjar bli som en boll... Ja det känns så iallafall. Vikten tänker jag inte ens prata om förrän efteråt, när delar av den försvunnit. Tills dess är det locket på!

Sånt jag längtar efter...

• Att "tömma" magen... Ja, på Pyret alltså! Vilket också innebär att magen går från välfylld, rund och fin - till tom, dallrig och överdimensionerad...
  
• Att få vakna av bebisskrik...
  
• Att börja gå ut på rejäla promenader igen! - Come on håll och skavsår! Apostlahästarna tur och retur till Snäck varje dag!
  
• Att börja väga, mäta och räkna kaloriintag hos Viktväktarna...
  
• Att förbjuda mig själv godis annat än på lördagar...
  
• Att äta ett äpple när alla andra mumsar smaskig bakelse...
  
• Att få sätta sig på spinningcykeln igen, svettas floder och gå ut från gymet a lá rödaste tomat!
  
• Att ha svårt att röra mig på grund av gruvlig träningsvärk...
  
  
  

Jaha... jag måste uppenbarligen ha blivit helt komplett tokig av bebisväntandet...

Foto: BildVision, Jesper Hammarlund

Du är så efterlängtad
och vi håller dig redan så kär
Vi har väntat och längtat
ända sedan vi fick veta att du fanns så nära
men ändå inte här

Jag kan inte ens beskriva
hur mycket jag längtar efter dig
Tänk första gången jag får hålla dig i min famn
det kommer vara det allra finaste för mig

Jag är rädd att misslyckas
uppgiften är ju så stor
Men jag lovar dig att jag ska göra allt i min makt
för att bli världens bästa mor

Ojoj, vad många "magar" ...

Sammanställning av magfotona tagna fram till dags dato... En viss skillnad kan ju skönjas eller vad säger ni?!
Ni får ursäkta, men jag känner att det är på sin plats med en liten svordom....

Fan...!!!
Jag var ju riktigt smärt och smidig precis när jag blev gravid! Tänk att så såg jag inte på mitt midjemått då, tyckte ju att jag var en knubbis då. Men nu när jag tittar på bilderna måste jag revidera min uppfattning. Nu däremot - är jag en knubbis! Men jag gillar min mage! Den ger ju husrum till vårt lilla troll :-)

Vecka 37

Det är 3 veckor och 2 dagar kvar till dagen D... eller 23 dagar... eller 552 timmar...
Varför ska det kännas så länge?!?!?
Jag menar, ska man se tillbaka så har vi ju redan väntat i 32 veckor sedan vi fick veta att vi var gravida, och det känns mycket snabbare än de kvarvarande. Tid verkar kortare när den ligger bakom en och oöverstiglig när den ligger framför en - om det är något men verkligen längtar till... Annars går ju tiden sin gilla gång...

Nå, det är bara att gilla läget!
Och alla ni som också längtar efter Pyret: Jag LOVAR att höra av mig när "överflyttningen" till världen har skett. Tror att det kan bli lite påfrestande om påringningarna redan nu har startat... :-)

Så... Vad säger graviditets-handboken om den här veckan då?
Nu närmar sig förlossningen och det är dags att börja ladda. Ät kolhydratrik mat och försök att vila mycket. Om du inte har packat din BB-väska så är det absolut dags att göra det nu.

- Jaha...ok, jag ska fixa det någon dag framöver då, ska bara fundera vad man ska ta med sig!

Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare.

- Hehe, tell me about it! Jag kissar innan jag går ut någonstans och innan jag ens hinner lämna gården så känner jag mig nödig igen... Inte så praktiskt...

Barnet är såpass stort nu att det inte finns plats att vända sig längre. Kroppen är knubbig och hjärnans aktiviteter blir mer och mer organiserade, medvetandet är också väl etablerat. Ögonrörelserna är koordinerade och synen förbättras. Barnet fortsätter att lägga på sig hull och väger nu vanligen omkring 2750 gram.

- Låter bra! Väx och må tiden som är kvar min lilla älskling! :-)

Föräldragruppen - "utbildning" inför att bli förälder...

8 par, alla med små bebisar i magen sitter i ett rum med en barnmorska.
Vi har alla blivit upplysta om HUR FANTASTISKT VIKTIGT det är att vi kommer på denna "utbildning", därför att vi alla är blivande förstagångsföräldrar - och därmed troligen helt ovetande...
Det har vi alla tydligen köpt eftersom vi sitter i rummet...
Men vi inser ganska snabbt att det inte finns något direkt som barnmorskan vill lära oss, utan det får vi bestämma själva vad vi vill fylla våra 4 träffar á 2 timmar med.
Då kan man ju ställa följdfrågan - Hur ska de (barnmorskorna) kunna vara säkra på att det där FANTASTISKT VIKTIGA som vi är där för att lära oss, finns med i VÅRA funderingar? Vi kanske inte alls vet vad det där superviktiga är, och blir då inget klokare av denna kurs än vi var när vi kom dit som ovetandes...

Ja, ja djupa funderingar... De vill säkert väl, men det bästa om vi nu ska styra över kursen själv, är väl att vi alla behöver lära oss samma saker... Det märks dock att vi har olika "bakgrundskunskaper" vad gäller det som komma skall, och det gör såklart att allt prat inte känns applicerbart på en själv.

Nåväl, vi har nu avverkat 2 av dessa 4 träffar, och få se nu vad det har gett oss...
Jo, vi har detaljerat gått genom barnets väg ut ur mammans kropp! Vid första tillfället illustrerades det med hjälp av en docka och en prototyp av kvinnans bäcken... Och vid det andra tillfället fick vi samma genomgång, fast nu med svartvita bilder i olika steg, som sträckte sig från äggets befruktning till dess att barnet föds...
Så, visste vi inte innan, så vet vi nu hur det går till rent tekniskt :-)
Ja just det, vi har fikat också! Och det måste jag säga ha gett mest, eller varit trevligast iallafall!

Grejjen för mig, eller ja - oss - är att vi läst en hel del, surfat omkring, tagit del av massa människors tips, råd, upplevelser och erfarenheter kring det här med att bli förälder. Även om vi inte är fullärda (vilket jag absolut inte menar!), men ingenting känns som helt osonderad terräng...
Och då känns dessa träffar som lite slöseri med tid, åtminstone för min hårt företagande fästman. Jag kan ju erkänna att jag gärna går bara för att ha sysselsättning den tiden :-)

På torsdag är det iallafall dax för nästa träff, och då ska vi se en förlossningsfilm samt prata om smärtlindring.

Det ska bli intressant!!!

Grattis Albin 1 år !

Världens bästa Albin fyller 1 år idag!!!

Sötaste killen i hela vida världen och min kompis Anna-Lenas lilla son (ja, Gustafs med...).

HIPP HIPP HURRA!!!
GRATTIS GRATTIS GRATTIS!!!

RÄTT månad !!!!

Är ni medvetna om det?!?!?!
Att det är MARS?!?!?!
Den här magiska månaden som DET händer?!?!?! (...ja, om beräkningen stämmer...)
Det är alltså MINDRE än en månad till Pyret kommer!!!!

Wiiiieeehaaaaaa!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Träff med barnmorskan igen

Ja, som sagt så var jag nere och blev "synad" av barnmorskan idag igen.
Magen har sjunkit ner lite och jag har lättare att andas igen, vilket också bekräftades av måttbandet som sa att magens tillväxt planat ut.
Pyret fortsätter förstås att växa så länge vatten-livet fortsätter, men livmodern "stiger" inget mer nu.

Nu har Pyret lagt sig tillrätta för färden ut i verkligheten... Det var tydligen lätt att känna hur h*n låg, med huvudet fixerat nere i mitt bäcken, ryggen åt min vänstra sida och ett ben mer åt höger. Fantastiskt... och ändå finns det ju ett "skyddande" lager av fett mellan Pyret och utsidan :-)

Jag kom till och med ihåg att spela in hjärtljuden idag! Lyssnade på dem i mitt headset på promenaden hem, och gick där och njöt av både Pyret och solen på vägen!

Gårdagen summeras:

Härlig morgonpromenad i solsken = 60 minuter...
Promenad hem från morgonpromenaden = 30 minuter...
Uppfräschande dusch!
Promenad in till stan = 20 minuter...
Fika med klasskompis + bebis = Mycket trevligt och även mååånga kalorier i form av rabarberpaj och vaniljsås...
Promenad på stan = 30 minuter...
Början på promenad hem = 10 minuter, sen totalstopp...
Hjärtegrynet fick hämta handikappad gravid fästmö på stan...

Hemma...
Planläge i soffa...
Kvidande vid minsta rörelse...

Kanske ska ta det lite lugnt med promenerandet i fortsättningen...