Ebba smakar!

Hon började bli nyfiken för ett antal veckor sedan, tittade och begrundade vad det var som låg på mammas och pappas tallrikar där vid matbordet. Intresset har bara eskalerat och de senaste två veckorna har matens väg från tallrik till mun noga följts, tallrikar har tagits tag i och de små ögonen har sett mer än måttligt nyfikna ut.
Så i måndags var det dags för den första smakportionen! Mangopuré stod på menyn, efter att den ömma moderna noga valt ut något riktigt gott till den första måltiden.

Nyfikenhet byttes ut mot en minst sagt förvånad och lite förskräckt min, när den första lilla skeden nådde insidan av munnen... Pureén landade i haklappen strax efter...
Nyfikenheten återkom, nytt försök och pureén stannade lite längre i munnen... Smakade lite, såg ut att undra: "Ska det va såhär?!" och spottade ut lite igen... Sista lilla skeden mottogs med stor gapande mun och fortsatte förbi munnen ner i magen :-)

Lördag den 26 augusti 2006

...började tidigt, efter bara fått några få timmars sömn... Ni ska veta hur mycket som kan snurra i huvudet på en när man ska gifta sig om några timmar! Kände mig iallafall inte trött, det såg nerverna till...
Vi hade en toppendag verkligen! Sminket var jättefint, håret ursnyggt, solen sken, fotografen var bäst, vigseln supervacker och festen toppen!!! Jag kände mig som en miljon och det bara bekräftades av att min kära såg helt salig ut :-)! Han var förövrigt det vackraste jag någonsin sett och jag fick nypa mig i armen flera gånger bara för att vara säker på att det var på riktigt...

Prästen glömde vigseltalet och klockorna började ringa innan vi sjungit sista psalmen, men vi klarade oss galant! Jag svimmade inte av nervositet som jag fasade för innan, inte heller snubblade vi, sa fel eller vände oss åt fel håll... Vi bara stod där och var lyckligast i världen och njöt av stunden när vi blev Herr och Fru! Sen åt vi jättegott, drack gott, njöt av tal och telegram, dansade och pussades sen hela kvällen och ramlade inte in på hotellet förrän runt 01.30 på natten, MYCKET nöjda med våran dag!

Tack alla ni som var där och gjorde våran dag till den bästa!!!

Nu är vi gifta!!!!

Vet inte riktigt hur jag ska kunna ge en rättvis beskrivning av vår bröllopsdag... Den var fantastisk, vacker, känslosam, nervpirrande, glädjefylld och alldeles, alldeles UNDERBAR!!!

Måste få smälta all lycka ett tag till bara, för nu finner jag inte riktigt orden...
// Fru Hult

Sista inlägget som fröken Fredriksson

Bloggfrekvensen är nere på minimum, men jag tror att man kan ha överseende med det, såhär veckan innan bröllopet...

Nu är det helt plötsligt bara 1 dag kvar. Och nu börjar min mage bli lite orolig.
Väskorna står packade i hallen, det mesta är klart och runt lunch åker vi ut till sudret för att börja ställa iordning... Jag ska bara fixa naglarna och hämta blommorna, sen är jag "kittad" för att bli Fru Hult.
Jodå, börjar allt känna mig lite muntorr, pirrig och darrig inför imorgon...

Och alla ni som läser det här:
Be en liten bön för att solen ska lysa över Burgsviksområdet imorgon.

Att stå är kul!

6 dagar kvar...

Mindre än en vecka till den stora dagen... Helt otroligt vad tiden går fort!
Idag har jag och min kära fästman pysslat med bröllopsrelaterade saker heeela dagen och vår lilla dotter har lugnt funnit sig i att inte få 100 % uppmärksamhet.
Moderns dåliga samvete över detta faktum har varit stort och jag har vid flertalet tillfällen sagt till Ebba att när bröllopet är över, då ska vi minsann leka hela dagarna hon och jag.
Att göra listan blir visserligen kortare, men jag ljuger om jag säger att det är få saker kvar. Visserligen är de flesta sakerna sådant som inte går att göra förrän dagarna innan, så vad är det för vits att vara stressad över dem? Antar att det är nerverna som börjar peta en i sidan för att visa att de finns där, för hittills har jag varit hur lugn som helst. Imorgon ska klänningen lämnas in för pressning, samtal ringas och saker bakas, bara för att nämna en del...

Dottern mår iallafall hur bra som helst och är totalt oberörd över detta stora som snart ska ske. Hon ligger i sitt gym och snurrar, snurrar och snurrar! Hon vänder sig nu obehindrat åt alla håll och kanter, så nu får man verkligen tänka till och rigga skyddsring innan man lämnar henne obevakad för ett ögonblick. Och det där som jag skrev nån gång tidigare om att tårna inte går att få in i munnen.... Det gäller inte längre!

Jag har blivit hippad!!!

Det är på riktigt - JAG SKA GIFTA MIG!!!
Och det SNART!
Nu har det verkligen sjunkit in efter en MYCKET rolig och trevlig möhippa ;-)
Bild kommer, jag lovar!

Missnöje, magknip och magläge

Dagen började bra med en solskensflicka på sitt bästa humör. Vi var iväg till BHV imorse och även om jag hade väntat mig större siffror, så är det sant att lillan inte kan fortsätta med likadan galen tillväxt som tidigare. Nu väger hon iallafall 6,2 kg och är 64,5 cm lång.
Vi fick också med oss recept på en flaska ögondroppar, för att en gång för alla få bukt med de envist kladdande ögonen. Vi har masserat tårkanaler, droppat koksalt och baddat med ljummet vatten, men det verkar som om bakterierna krävde ett krafttag för att Ebba ska slippa vakna med ögonen stängda...

Så kom vi hem efter den lilla utflykten och då vände humöret till det sämre. Trodde först att det bara var allmänt missnnöje över att mamman inte ägnade sin fulla uppmärksamhet åt frökens håll, men det visade sig snart att det var magen som gjorde sig påmind. Det bubblade och sprakade från den lilla rumpan medans gråten hördes långväga och tårarna rann. Det enda som gjorde det lite mer lindrigt var att få vara i mammas famn medan densamme sjöng om Trollmor och hennes trollungar...

Så fick sjalen komma till användning igen. För första gången begav vi oss nu ut på långpromenad utan barnvagn! Bara jag, sjalen och Ebba sittandes på magen...
Ingen mer gråt och det dröjde inte länge innan hon sov som en stock. Och inte var det annat än mysigt för mig med, trots att det blev gott och väl 2 timmars promenerande och bärande. Inte tungt, inget ont, kunde fortsatt gå ännu längre om inte magen kurrat så febrilt.
Det är högsta betyg av mig till Looma!

Grattis på 4 månaders dagen älskling!

Det var visserligen igår, men vi var bortbjudna utan möjlighet att blogga. Så vi får låtsas...
Ska till BHV imorgon och mäga & väta lill-gumman (jo, jag vet att jag skrivit fel, men det är så jag sagt nu varje gång jag pratar om det...). Det var en månad sedan nu så viss förändring förväntas...

Världens finaste flicka på 4 månaders dagen

Ny onsdag - ny bebisträff

Vi träffades denna vecka här hemma hos oss på Irisdalsgatan. Var lite fundersam hur jag skulle lösa det praktiska med att ha ytterligare sex barnvagnar på besök, men det blev bara två... vagnar alltså.

Ebba lyckades skrämma upp två av sina gäster när hon pratade (läs vrålade, som hon gör ganska ofta...), och det var generellt en mycket högre ljudnivå här hemma än vad det brukar. Vår äldre granne mittemot kommenterar alltid när jag möter henne i trappen, att vår dotter är så väldigt tyst och snäll. Hon hör henne aldrig hur mycket hon än försöker... Men nu har hon nog hört bebisskrik så det räcker för en hel månad...

Undrar vad hon tänkte?

Ebba känner ni ju igen, medsols kommer sen Alva, Arne, Sakarias och den tuffa killen i grönt är Oliwer. Nä då...ingen press på att du måste skriva nåt nu Alexandra ;-)

En händelserik helg

Vi har tillbringat helgen på Storsudret, med allehanda trevligheter på agendan.
Lördagen gav oss en "prewiew" av både kyrkan och prästen som om dryga 2 veckor förvandlar oss till man och hustru... Ebbas tremänning döptes nämligen i lördags. Ebba verkade trivas i kyrkan - hon satt och tittade på takmålningarna och ljuskronorna under hela gudstjänsten, så vi kan ju hålla tummarna för att hon gör det nästa gång också, även om hon inte sitter i mammas trygga famn då.

Så sov vi över ute i stugan i Eke, tystnadens plats... Ingen el, inget vatten, inga ljud och bara helt underbart! Vi borde åka dit oftare för att bli tvingade att ta det lite lugnt. Ingen dator eller telefon som stjäl tid från familjeumgänget, för någon täckning på mobilerna ska ni inte tro att det finns där ;-)
För det överkomliga priset av 5 kronor kunde vi morgonen efter ta en dusch vid Ronehamns camping, för att komma fräscha till Ebbas gammelfarmors 92-års kalas. Det mest fantastiska med denna dams ålder, är att hon är tamej tusan piggare än mig! Hon cyklar, hon bowlar och hon promenerar i en takt få hänger med i... och hon är liksom den äldsta person jag nånsin träffat! DET är häftigt!

Och på sidan av alla dessa aktiviteter så har Ebba hunnit med att utvecklas "lite" också. Hon har vänt sig från rygg till mage för första gången på egen hand. Vi la henne på golvet, vände oss om i drygt 2 minuter, och då hade den lilla busungen snurrat runt! Här har jag väntat och tittat... och så gör hon det när man inte ser! Så har hon hittat sina fötter också, både med blick och händer. Nu ska hon ha tag i dem hela tiden, och det ser ut som att hennes nya mål är att få in dem i munnen också, även om jag tror att det blir lite svårt. Jo, visst - hon blir duktigare och duktigare på att lokalisera och greppa saker framför sig, men ändå...
Som om det inte var nog med allt det ovanstående, så har hon börjat skratta med ljud också! Inte varje gång, men vid några tillfällen har hon skrattat ordentligt, så hon nästan kiknade :-) Gissa gulligt!

Och alla som vi träffat i helgen har undrat samma sak: Är hon alltid så här glad?!?!

That´s my girl!

Bebisträff

Onsdagsträff med mammorna, ja och bebisarna förstås. Denna gång var vi hemma hos Gunilla och Sakarias, och jag måste bara få nämna de gudomliga saffransskorpor som denna mamma hade bakat! Mumma, mumma... receptet sitter nu på kylen och väntar på att användas.

Vi var inte alla sju den här veckan, men det var nog svårt att få plats med fem bebisar i kameralinsen. Det mest fantastiska var nog att alla var vakna, pigga och glada samtidigt! Det är nog inget man ska räkna med alla gånger, så det gäller att passa på :-)

Sakarias, Josephine & Ebba

Josephine & Ebba

Alva & Arne

Hela glada gänget :-)

Hot hot - very hot!!!

Kollade precis termometern vid köksfönstret, för att få humgrepp om vilken tjocklek dagens kläder ska ha. Tilläggas bör också att termometern sitter i skuggan nu på morgonen...

Den visar på 33 grader!!!

Tror det blir typ bikinistorlek på plaggen, så man inte dööör i värmen!Eller nä... just det... kroppen är inte riktigt där än ;-)

Uppdatering, en halvtimme senare:

Tempen har nu intagit mer rimliga 25 grader. Undra hur det kan ha blivit så...
Nå... Skönt... Då slipper man kvävas...

Drömmen om ett vrålåk ;-)

Jag drömmer om...
Jag vill ha...

Jag vet... jag har redan en vagn... men det är ju inte "the one"... jag vill ju ha - DEN HÄR!!!

Strandhäng

Alla unga, partyglada människor som varit på Gotland vet nog vad Kallis är. Inte jag, fram tills idag. Eller rättare sagt - jag har aldrig varit där förut, trots att det nu är min tredje sommar på Gotland, varav den andra som bofast. Nåja, inte vet jag om jag missat något särskilt för det. I och för sig så kommer det uttalandet med "mammaglasögonen" på, kanske skulle det låta annorlunda om jag var några år yngre och inte knuffade barnvagn, vad vet jag.
En liten strandsnutt precis bakom högskolan, med en liten beachvolleyboll-plätt, en restaurang med After-Beach uppträdanden och det unga, vackra folket... Ja, faktiskt en del barnfamiljer också... och så vi då idag förstås!

Jag, Ebba och Louise begav oss dit i eftermiddags, och den sistnämnda tog sig faktiskt i plurret för första gången i år. Mor och dotter höll sig dock på filten och roade sig istället med att titta på när människorna ute på bryggan fick sig själva, sina handdukar och väskor dyngsura, då svallvågorna från färjan spolade över dem. Ett fenomen som sker en sisådär 7 gånger varje dag, men det verkar finnas nya ovetande offer varje gång :-)