Ja, nu har hon hittat tummen :-)

En liten film

på vårt lilla underverk kan ses här!
Det kommer fler, var så säkra...

Och åter igen riktar jag ett STORT tack till Ebbas morfar, som nu givit oss möjligheten att spara lill-pluttans ljud och leenden "live". Vi älskar vår videokamera!!!

Äntligen regn!

Lyssnade på väderleksrapporten imorse när jag och dottern var ute och promenerade i värmen, vilken sa att det skulle vara växlande molnighet och mestadels uppehåll under dagen.
Jo, pyttsan!
Nu har det bokstavligen vräkt ner regn i tre timmar! Vi hann ganska precis hem innan himlen öppnade sig och nu forsar det vatten efter gångbanan nedanför vår balkong. Jag hade glömt hur sköna sådana här dagar är... Bara sitta inne och pyssla med sitt, medan regnet smattrar mot fönsterbrädan. Inga funderingar på om man inte borde gå ut ändå och vad man då ska göra av dagen, utan istället bara kunna krypa upp i soffan och mysa med dottern.
Hon sover sött brevid mig och har så gjort i drygt två timmar... min lilla trötta gumma...

Man blir trött av dåligt väder, så är det bara.
Å andra sidan så blir man trött av toppenväder och hetta med...
Vilket väder blir man pigg av egentligen?

New York, New York

Jaaaa, nu är bröllopsresan bokad!!!
Kändes mycket konstigt att skriva Mrs. Jenny Hult i bokningsformuläret, men det är ju faktiskt det jag är om bara några veckor...
Vi åker till storstädernas storstad, dit jag längtat tillbaka ända sedan -97... Vi åker till "the Big Apple"!!!

Behöver jag säga att vi längtar!?

På väg utrikes

Ebba kan nu ta sig ut i världen, med sitt allra första pass på fickan!
Det gäller nu i hela 5 år, lika länge som för oss vuxna, vilket jag kan tycka är lite märkligt. Jag menar - snacka om förändring som kommer hinna ske under den tiden! Det är ju inte direkt mycket som kommer stämma med fotot på 3 månaders-Ebba i passet, när vi åker på resa då hon är 5 år... Nåja, de får väl tro oss på orden...

Hon fick iallafall fota sig sittandes i sin mammas famn, vilken fick ha en stor, vit plasthaklapp på sig för att göra bakgrunden ljus. Sen fick en snäll konstapel komma ut framför luckan och dingla en liten leksaks-Tiger ovanför kameran, så min lilla tjej skulle ha intresse av att titta åt rätt håll medan kortet togs. Den andra konstapeln muttrade dock något om att det var så många bebisar som tydligen skulle ut och resa nu, och "vaaad skaaa man ut i världen med sååå små för"?

Ja, alltid är det någon som ska kommentera ens insatser och val som förälder, det är väl bara att vänja sig.

Ursäkta franskan i nedanstående stycke

I nättras var det inte kul alls... Och det berodde inte på att jag har en liten tjej intill mig, vilket skulle ha kunnat vara orsaken till för lite sömn.
Nej, det berodde på de två mest överjävliga, irriterande flug-jävlar (ja, jag varnade er...) som heeela tiden surrade omkring mitt huvud och sprang omkring och kalasade på de kroppsdelar som stack utanför täcket. Och varmt är det också, så inte fasen kan man ligga inlindad i täcket som skydd heller!
De killades, surrade och var bara så till den milda grad irriterande att jag överhuvudtaget inte kunde sova alls från klockan 4 i morse. Och inte lyckades jag ha ihjäl dem heller! Hur lätt är det att gå på flugjakt mitt i natten utan att väcka resten av familjen liksom? Klockan 8 var måttet rågat, med mig på randen av ett mentalt sammanbrott, så det blev en flytt in till extrarummet under högljutt svärande, för åtminstonde en timmes sömn...

Ska gå ut och lägga mig i solen ett tag nu, och hoppas på att både jag och Ebba kan slumra lite.
Och tro mig, i natt kommer inga flugor tillåtas levande i mitt sovrum!

Att ge sig tillkänna...

Jag har fått en del vibbar om att många av er som läser bloggen inte vet hur man gör för att kommentera inläggen. För... jo, det går att göra även om man inte är en registrerad bloggare själv. Så nu känner jag att det är dax för en kommentar-skola!

Så här går det till:
Längst ner vid varje inlägg jag skrivit, finns en liten text som säger "skrivet av Ebbas mamma klockan --.-- 0 kommentarer".
Klicka på ordet "kommentarer" så öppnas ett nytt fönster där du kan skriva några rader och läsa de kommentarer som eventuellt redan finns på det specifika inlägget. Sedan väljer du med vilken signatur du vill posta det med. Är man då inte en bloggare själv så kan man välja antingen "anonymous" - så blir man precis det - anonym alltså..., eller så väljer man "other", där man då får upp ett fält där man kan skriva sitt namn, smeknamn eller nåt annat man kan vilja kalla sig för. Fyll i, klicka på "publish your comment" och VOILA så finns det där att läsa! Busenkelt!

Måste ju påpeka att jag tycker det är himla trevligt när ni lämnar några rader efter er, och på sistone har de verkligen lyst med sin frånvaro. Visst - mamma har haft fullt upp med flyttstök, Linda har legat inne och fött barn och så är det semestertider med... men någon läser väl iallafall någongång...?

Är de tvillingar?

Vi har finfrämmande här på Irisdalsgatan, i form av Herr Bebis och hans mamma.
Vi var ute och strosade på stan idag och fick då frågan flertalet gånger om de var syskon eller rent av tvillingar, vilket mödrarna inte riktigt kunde förstå var de fick ifrån... Och vem av oss var då mamman?
Vi har dessutom konstaterat idag att ingen av våra barn liknar oss, utan är små Mini-Me´s till sina pappor.

Och på tal om Herr Bebis... Ett namn finns ännu inte klart, så vad säger ni:
Vem är han?

Viktuppdatering

Vägning igår... och nedåt går det!
Ok, jag får villigt erkänna att den otåliga person som jag är - åtminstonde i dessa sammanhang - så hade jag hoppats på mer vid det här laget, men jag är nöjd bara viktkurvan pekar stadigt neråt.

Så här får ni höra: sedan dagen då Ebba föddes har min kropp befriats från 16 kg! Jag är inte längre flodhäst de luxe, utan nu "bara" en tjockis :-)

Bridezilla ?!

Gaaahhh!!! Nu är det bara 1 månad och 10 dagar kvar till bröllopet och vart tar dagarna vägen?!?!? Någon måste stjäla ett par timmar av mig varje dag, för vips så är det kväll igen och vad har jag fått gjort? Känns som om det är miljoner saker som måste trilla på plats, och jag har koll på... typ en!
Det ska bli spännande, nervöst, underbart, roligt och härligt när dagen är inne... och hemskt skönt när vi vaknar dan efter och konstaterar att:

1. vi är man och fru
2. vi kom igenom det med hälsan i behåll
3. det (förhoppningsvis) var en rolig fest
4. DET ÄR ÖVER!!!

Tills dess har jag funnit ytterligare ett användningsområde för profylaxandningen - att hålla bröllopsnerverna i schack...

Hemma-mysar-lördag

Min lilla älskling ligger sovandes i min famn, hela familjen är samlad och myser i soffan - det är lördag! Önskar att det kunde få vara lördag oftare så vi fick njuta av fler heldagar med min kära. Vi har väldigt mysiga dagar på egen hand också självklart, Ebba och jag... men de där riiiktigt härliga dagarna inträffar ju bara när vi är tillsammans allihopa!

Ebba har verkligen varit pappas flicka idag, tindrat med ögonen, tjutit av lycka och fyrat av det ena stora leendet efter det andra. De har umgåtts hela dagen medans jag har tillbringat timmar efter timmar i tvättstugan... Jag säger bara - gör INTE som vi! Att tömma hela sänglinnesförrådet och således ha ett berg av tvätt att ta itu med, var den sämsta idé vi någonsin haft! I och för sig har vi haft annat att tänka på ett tag nu och sist jag var i tvättstugan var nog ganska precis en vecka innan prioritet no. 1 kom till världen...

Nu har vi blivit med sjal!

Fantastiskt vilka vänliga människor det finns runt om kring en! Och nätet är ett grymt ställe att träffa dem på! Jag menar: anledningen till att jag har den underbaraste (snart) man och den finaste dottern i världen, finns ju på nätet!!!
Nå, igår blev jag iallafall hembjuden till en helt okänd tjej inne i stan för att få klämma, känna och prova hennes sjalar, inför mina funderingar om att lägga babybjörnen på hyllan. Hur snällt är inte det?! Hur som helst så resulterade denna lilla utprovning i en alldeles egen, tjusig, sval och skön sjal! Både mor och dotter tycker hemskt mycket om den, för mysigare går det inte att ha det på stående, gående fot :-)

Ebba och mamma ropar TACK till morfar som gjorde det ekonomiskt möjligt!


















Ds. Nu återstår det bara att se om pappan också i framtiden kan tänka sig att prova... Än så länge är han mycket skeptisk till denna kreation... Ds.

Klockan är 19.03

och vid den här tiden, för exakt 3 månader sen kom våran lilla prinsessa till världen. I rum 12 på Visby förlossning blev vi en ny familj - bara sådär...
Visst hade vi väntat, längtat och föreställt oss hur det skulle kännas när hon kom, men det blev inte riktigt så - utan mycket större!!! Livet har fått en annan innebörd och det finns egentligen ingenting som är viktigt längre, förutom att lilla fröken Hult har det bra...

Åååååå, vad jag älskar dig min underbara, fina, söta, ljuvliga lilla dotter!!!

Grattis på tre månaders dagen!!!

BVC? Eller nåt...

Besök på barnhälsovården i morse, som det heter nu för tiden.
Inte BVC längre, utan BHV har jag fått lära mig.
Anyway - en hel månad sedan sist, och det har skett grejjer på Ebbas tillväxtkurva! Hon är numera hela 63 centimeter lång och väger 5 920 gram!!! Visst har vi anat att hon blivit lång, men sååå lång?!?!

Så fick hon sin 3 månads-spruta också.
Och hon tog emot den snäppet bättre än modern gör... Ja, alltså inte specifikt just den sprutan, men nålar och sprutor överhuvudtaget har aldrig varit trevliga, om det inte är å yrkets vägnar förstås ;-)
Ebba pep bara till en kort stund och det övergick i ett leende så fort nålen var ute ur låret igen.

Tapper liten tös!

Smakråd önskas!

Jag har bestämt mig för att bli med sjal!
Alltså en sån som man använder till att bära sitt barn i...

Nu till lyxproblemet:
Vilken färg ska jag välja?!?!?

Blåsippa, fjällnejlika eller skogssäv

Himla härliga namn var de iallafall allihopa!

Bebis x 2

Jag och Ebba har varit på en mini-semester-tripp i hennes kusins stuga i Fröjel. Eller ja, hennes B-kusin för att vara korrekt på gotländska, eller som vi fastlänningar kallar det - tremänning... Hur som helst, oavsett titel, så är Emelie snäppet längre, tyngre och kroppsligen stadigare än Ebba - trots att hon är yngre! (jo ja... mycket marginellt visserligen... 2 timmar och 50 minuter för att vara exakt...)

Inte för att vi förståndiga föräldrar tycker att det finns någon vits att jämföra utvecklingen mellan barnen, men det är liiite oundvikligt - dock oväsentligt- då de är exakt lika gamla... Det är liksom bäddat för funderingar runt varför den ene kan det, men inte den andra?

Det märks iallafall att de blir större förutom det rent fysiska, till exempel genom att de nu lägger märke till varandra. De har betraktat varandra, de har skrattat åt varandra och till och med hållit handen, men det sistnämnda lär knappast ha varit medvetet ;-)
Sen fick de dela badkar ute i värmen också. Mysigt värre... och så var det ett fint "Kodak-moment" för oss vuxna!

Kvällspromenad

i vår vackra stad! Vissa stunder blir jag verkligen rörd in i hjärteroten av hur vackert det är i Visby på sommaren... och jag bor här!!! Ibland får jag nypa mig i armen för att fatta att det inte är en tavla jag ser på min näthinna, och i förrgår kväll var det ett sånt tillfälle...

Varsågoda, här får ni se min utsikt då jag går mina morgonrundor längs strandpromenaden!

Pärkmästarna!

Pärk... hur förklarar man det för en oinvigd...?
Två lag á 7 spelare vardera slår en liten, hårt fylld lammskinnsboll över en plan, ute efter att ta mest mark, eller "kas" som det heter på äkta gutniska. Ja, ni hör ju... inget man sätter sig in i på några minuter direkt... :-)I

Vi tillbringade iallafall hela gårdagen med att spela denna (för resten av Sverige okända) sport, ute på Stångaspelen bland en sisådär 1500 andra människor. Det var hett (32 grader för att vara exakt), svettigt, tröttsamt och elakt mot skinnet, som kom hem med ömmande, röda delar, men kul! Och vi fick lön för mödan - vi tog oss upp ett pinnhål i turneringen! Gissa om vi till nästa år ska kräva extra förmåner för att fortsätta bära Telias plastaktiga tröjor, som man bara dog av värmeslag i!












Och Ebba då? Jo, hon var ett exemplariskt barn, som åt på de mest passande tider hela dagen, det vill säga när mamman inte var upptagen med match. Det var som att hon förstod att det var viktiga grejjer på gång och fann sig därför i att ligga i sin vagn tittandes på löven ovanför mest hela dagen...

Hela gänget samlat

Grillkväll med hela föräldragruppen (förutom Martina, Marcus och lille Raoul, som flyttat iväg till Stockholm...) hemma på gården hos "minstingen" i gänget. Strålande sol, god mat, trevligt sällskap och glada bebisar... Så har våran kväll varit! Nja, lite smågnäll kanske det var stundvis, men förhållandevis lite med tanke på att det var 7 bebisar på samma plats under dryga 5 timmar...
Himla smidigt att vara så många föräldrar på samma plats, för det finns vana famnar att "låna" ut sina barn till om man själv har något annat i händerna :-)

Hade ju tänkt lägga alla bebisarna på rad för ett tjusigt samlingsfoto, men det glömdes bort... Får fixa till det nästa gång för det skulle vara lite kul att sätta in i fotoalbumet - hela gänget samlat!

STORT TACK Veronica, Jörgen och lilla Alva, för en jättetrevlig kväll!!!

En söndag på Gotland

Tog lite sovmorgon imorse, det är ju faktiskt söndag och det är ju i princip bara då hela familjen har tid med lite mysiga, sega morgnar tillsammans. Och det är bland det bästa våran lilla guldklimp vet, att få ligga och jollra med sin mor och far när hon precis har vaknat! Ni ser ju hur trevligt vi har!?

Sen har vi varit på kalas också! En liten Olivia fyllde 3 år idag, så Ebba har fått vara på barnkalas för första gången i livet! Trevligt var det både för henne och oss föräldrar, som fick njuta av allehanda kakor och jordgubbstårta ute i solgasset... (ja jag vet.... jag skulle ju äta ett äpple istället, men kom igen - hur kul é det då!?!?).

Och efter det kalaset, så åkte vi till ytterligare ett... Nu var det hos faster Carin som hade examenskalas, med grillning och fika. Tänk vad mycket festligheter en liten tjej kan hinna med på en dag... Å rackarn´s vad mamman ska ut och knuffa barnvagn imorgon! :-)